Då rullar skiten igång igen då
Bara helgen kvar sen är det jobb igen. Helvete vad tungt det känns.
Å andra sidan funderar jag på om jobbet inte behövs för att uppskatta och nyttja helgledigheten.
Jag börjar med en hektisk vecka. Tisdag startar träningen - känns pirrigt.
Onsdag är det fucking jävla skitterapeuten som får sätta klorna i mig igen - ger grav ångest. Tycker egentligen inte illa om henne men det är verkligen bara tungt att gå dit. Det har hängt som ett mörkt moln över mig hela sommaren. Å andra sidan har jag också gått in i ett något mer destruktivt mönster över sommaren också så jag kanske ska ge det en chans.
Torsdag ska jag åka över till min vän som numera är nybliven mamma och hälsa på den lille. Det känns... konstigt. Roligt för deras skull då den lille var efterlängtad men samtidigt känns det nästan som att ta farväl av min vän. Som att hon börjat ett nytt liv nu, där våra tidigare gemensamma intressen blir som bortblåsta. Å andra sidan är hon "borta" sedan en bra tid tillbaka. Jakten på barn och lugnt familjeliv har alltid varit hennes och aldrig min. Så när hon träffade sin respektive försvann hon. Kan inte klandra henne då hon är långt ifrån ensam om det. Men ändå... Det känns oroligt. Ska försöka ta så mycket plats som möjligt i hennes och lillens liv. Det är väldigt sällan en vän lämnar mitt liv helt och hållet. Efter alla dessa år ska hon finnas kvar i mitt liv - det har jag bestämt.
Vad jobbar du med?
Fullspäckad vecka :) Kan sympatisera vad avser vänner som försvinner. Det är hemskt tråkigt. Krävande eftersom man är den som drar. Kram
Kajsa: Usch, vilken läskig paranoidframkallande fråga du ställer. Men okej då... Jag jobbar på bank. Säg det inte till någon ;)
Page: Ja, förhoppningsvis rolig vecka också! Kram.
