Förtvivlan håller mig vaken

Tårarna verkar aldrig ta slut.
Jag är så besviken.
Jag trodde du höll av mig.

Hur får jag bort tankarna?
Hur bedövar jag?
Kan jag glömma?

Är så trött...
Ska stänga av.
Se om jag lyckas.

Du sover säkert djupt vid det här laget.
Fan, vad orättvist.
Du är en skit.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0